Innan vi åkte från "det andra huset" (ska berätta mer om "det andra huset" i ett annat inlägg) så rotade jag igenom hallgarderoben och fann några jackor/kavajer som jag bara var tvungen att testa.
Till saken hör att jag inte kunnat ha dessa sen innan jag träffade P. Jag hade dom sommaren/hösten-06 och det var då jag var som snyggast (enligt mig iallafall). Men sen har jag inte ens fått igenom dom (samboskap har dålig inverkan på figuren, och blir man även gravid efter bara ett par månader så har det otroligt dålig inverkan på figuren).
Idag kunde jag både stänga dom OCH andas i dom. Det såg faktist riktiga bra ut.
Men, eftersom dom är från -06 och totalt ute så lät jag dom naturligtvis hänga kvar i garderoben.
Jag ser ju inte själv vilka förändringar som skett med mig. Jag tror även att det är svårt för folk som träffar mig dagligen att se dom riktiga förändringarna (nu snackar jag om P, för han är totalt värdelös på sånt), men jag träffade både Lisa & Kattis i helgen och dom har inte sett mig på minst ett halvår...Och dom hade fina åsikter. :)
Men när jag tar på mig kläder som jag inte kunnat ha tidigare så blir dessa min spegelbild. Det kanske låter konstigt, men det är då jag vet hur stor eller liten jag är och kan referera till tidigare år.
Så, hjärnan hänger inte alls med. Det trodde jag den skulle göra, men ett exempel på det är väl när man provar kläder i nån butik och tar samma storlek som innan och blir pissed över att kläderna bara hänger och att det "måste vara nåt jävla fel" på alla kläder nuförtiden.
;-)
Jag är grymt imponerad måste jag säga. Du har verkligen gjort ett fantastiskt jobb. Jag är så glad för din skull och att du verkligen var så modig och stark att ta tag i den här resan du gör nu. Det är jättehäftigt!
SvaraRaderaDet enda jag ångrar är att jag inte gjort det tidigare. Fegskit som jag är :-P
SvaraRadera