Working... 8-16.

Imorgon börjar jag (på allvar om man nu bortser från div. olika personalmöten som vi haft innan) på mitt nya jobb. Men det är med blandade känslor.

Efter att ha jobbat hemma ca 1 år så känns det tungt att jobba för nån annan, samtidigt som det säkert kommer att göra mig gott. Men man är ju inte sin egen boss längre...

Har senaste året även kämpat mot ångest och depression och bara det gör hela situationen att bli den supersociala Lindy igen väldigt, väldigt tung. Samtidigt som jag vet att den rätta medicinen är att ta klivet över från den trygga hemmamiljön till att arbeta ute i samhället.

Jag ser fram emot det. Dock ej tidiga mornar. 

Jag är en  gillar-tidigt-mornar-bäst-framför-tv´n-men-helst-i-en-varm-säng-människa.

Ahh, ni med? Visste väl det. Ni andra ljuger.

Jag bjuder på en bild, dagen till ära. Såhär snygg är jag på morgon när jag blir nedsläpad av Patrik ner till slipning & polering av silversmycken. Slavdrivaren. Men det allra bästa med att jobba hemma är att man slipper fixa till sig varje morgon (även det sämsta).