En hyllning till oss normala mammor.

Ibland så undrar jag hur livet kan vara så otroligt rosenrött för en del?

Mitt är definitivt inte rosenrött. Det har kanter av både svart, grönt och blått. I mitten är det väl åt det rosa hållet, men jag upplever sällan att det är helt problemfritt.

Som småbarnsmamma (Ok, jag har ETT barn. Ett väldigt SNÄLLT barn ändå) så är jag aldrig utsövd, jag har sällan tid för efterlängtade s.k skönhetsbehandlingar, jag sätter aldrig mig själv främst osv.

Ok, nu säger ni; "Men ta dig tid, kvinna. Det blir vad man gör det till."

Dock måste jag här säga fel-fel-fel-fel. För trots att jag försöker, att jag planerar, att jag tänker, så funkar det inte längre så. Inte i mitt liv iallafall. 

Jag, som förr hade hur mkt tid som helst för mig själv, har plötsligt noll tid och noll KRAV. Jag bara andas mig genom dagarna. 1, 2,3,4,5,6,7,8,9,10.

Dessvärre så har jag lärt mig leva med detta och accepterat det. Att nu är det såhär. I 18 år. 18 jävla ååååår.

Eller nja, åtminstonde 10 år till. 

Men det gör mig inget. Inte längre iallafall. för jag har ju världens finaste lilla lilltjompa att vila ögonen på.

Och tycker hon att mamma är fin, så kan jag ju inte göra annat än att älska mig själv. 

Så, alla er med bebismagar- Boka tid för ev. SPA-behandlingar INNAN. Det kommer att ta tid innan ni kan lyfta på ert ass och få er iväg på nåt sånt UTAN KNODDAR i framtiden.

Och till alla er med 1,2 eller 3 barn (eller fler) som påstår och framhäver att ert liv är en dans på rosor, att ni kan träna 2 timmar/dag eller vaxa benen regelbundet, eller färga på utväxten OMG, eller renovera huset på en kvart eller BLOGGA hela dagarna igenom utan att bli störd, eller resa på s.k weekends med era lovers UTAN barn typ en gång i veckan, eller ja... Till er säger jag bara: What the hell! Sluta ge oss normala mammor dåligt samvete. VI har genomskådat er fasad och den dagen ni faller ihop så kommer inte VI normala mammor inte att skratta (såsom ni skrattar åt oss normala mammor med ringar under ögonen och gårdagens tröja). Vi kommer att gråta av glädje. Fuck you.

Peace. ;-)