Pytt i Anna?

Lilltjompan gillar inte mat. Eller hon gillar mat när hon får bestämma. Plättar, våfflor och korv.

Idag serverades det pytt i panna. Hon tyckte det var en jättekonstig rätt. "Pytt i ANNA? Men tok-mamma!"

Iallafall så hade jag även ställt fram brödkorgen med knäckebröd. Väldigt osmart drag av mig då hon fokuserade blicken på mackorna redan då hon satt sig ner.

Efter 3 tuggor bad hon om en macka. Jag förklarar för henne att man minsann måste äta upp sin mat innan man får en macka. Då tittar hon på sin tallrik med världen grymmaste blick och säger

"Åh, om du bara kunde försvinna dumma mat!"

Nån macka blev det inte. Och inte heller någon uppäten pytt för hennes del.

Nån som har tips på vad man gör med ungar som knappt äter? 

Hörde nån barnpsykolog prata nångång om detta med barn och mat och hennes svar var att:

"Äter hon bara fiskpinnar så servera henne fiskpinnar ALWAYS och bara fiskpinnar. Tillslut kommer hon att tröttna och börja vara nyfiken på dom andras mat".

Men jag vet inte om jag har lust att stå och steka plättar ALWAYS. Det känns inte heller speciellt nice att servera en sån rätt till ett barn ALWAYS.

Hade väl varit om hon gillat fiskpinnar...