Published with Blogger-droid v1.6.5
lördag 30 april 2011
Pure love.
Underbara, fina, rara barn! Underbara, förstående, trygga sambo! Vad jag är galen i er. <3
fredag 29 april 2011
Rätt givet...
... Vad jag önskar mig i födelsedagspresent i år!
Presentkort på kläder, såklart :-D
Ps. Jag gillar Lindex och H&M. ;-)
Presentkort på kläder, såklart :-D
Ps. Jag gillar Lindex och H&M. ;-)
Published with Blogger-droid v1.6.5
onsdag 27 april 2011
Nu tar vi det lilla lugna, va...
Ibland (oftast) blir jag väldigt otålig när det gäller min viktresa. Jag vill gå ner ALLT på en gång!
Hade som mål att gå ner 30 kg på 3 månader. Men jag veeet, heeelt idiotiskt.
Jag har gått ner 20 på 2. Känns inte som att jag klarar 10 på 1. MEN vet ni, det skiter jag i!
Nu är mitt mål: Att inte väga mer än vad jag gjorde förra sommaren.
Och det gör jag absolut inte! Damn, jag börjar vara en pudding. Haha!
Hade som mål att gå ner 30 kg på 3 månader. Men jag veeet, heeelt idiotiskt.
Jag har gått ner 20 på 2. Känns inte som att jag klarar 10 på 1. MEN vet ni, det skiter jag i!
Nu är mitt mål: Att inte väga mer än vad jag gjorde förra sommaren.
Och det gör jag absolut inte! Damn, jag börjar vara en pudding. Haha!
Skål säger vi för det!
I min lilla lilla värld
Det är ungefär den här tiden på året, varje år, som jag tror att jag gått och blivit superförkyld.
Det snoras och snörvlas och jag nyser oavbrutet. Jag är otroligt pollenallergisk och hatar det.
Älskar att vara ute och se Freja njuta av vårvärmen och greja på (Observera att jag älskar att se andra jobba! Trädgårsarbete är inte riktigt min grej...Nej.)
Jag knaprar allergipiller konstant och känner mig trött. Dock har jag, i år, en plan, en vision, en längtan och ser ljust på kommande månader. Det var det längesen jag hade.
Patrik påpekade häromdagen, när jag sa att "Såhär mkt har vi då aldrig krattat på gården tidigare!", att "Jodå, men det är jag som har gjort det, du har som inte gjort så mkt...".
Han har rätt! Jag orkade inte, jag var i dvala, en överviktsdvala utan energi och vilja. Deprimerad. Destruktiv.
Det är så o t r o l i g t stor skillnad i år.
Tacksam är just det rätta ordet. Förjevvla tacksam.
Peace.
Det snoras och snörvlas och jag nyser oavbrutet. Jag är otroligt pollenallergisk och hatar det.
Älskar att vara ute och se Freja njuta av vårvärmen och greja på (Observera att jag älskar att se andra jobba! Trädgårsarbete är inte riktigt min grej...Nej.)
Jag knaprar allergipiller konstant och känner mig trött. Dock har jag, i år, en plan, en vision, en längtan och ser ljust på kommande månader. Det var det längesen jag hade.
Patrik påpekade häromdagen, när jag sa att "Såhär mkt har vi då aldrig krattat på gården tidigare!", att "Jodå, men det är jag som har gjort det, du har som inte gjort så mkt...".
Han har rätt! Jag orkade inte, jag var i dvala, en överviktsdvala utan energi och vilja. Deprimerad. Destruktiv.
Det är så o t r o l i g t stor skillnad i år.
Tacksam är just det rätta ordet. Förjevvla tacksam.
Peace.
Johanna!
Min operationssyster! Du försvann från facebook helt plötsligt, och jag saknar dig.
<3
<3
Published with Blogger-droid v1.6.5
måndag 25 april 2011
Påsken a´la mig.
Har haft en ruggigt fin påskhelg. Släkt & familjeträffar blandat med jobb a´la storhelgs-OB.
Torsdag, jobbade jag hela dan och tjuvåt lite påskgodis (men vaddå... Man måste offra sig ibland).
Fredag, tillbringade jag oxå på jobbet (men kväll + natt), med en massa film och grillat.
Lördag, hade min finfina familj (hela klanen J) påskmiddag och festligheter (på norrlänskt vis, så att säga). Vi tillbringade dagen hos mina föräldrar och barnen lekte snällt, körde motorcross, åt påskägg och var så fina som våra barn alltid är. Jag åt en supergod påskmiddag och min mage blev bar lite för mätt, men inget allvarligare än så. Grillade sent in på kvällstimmarna och kunde sen sova en HEL natt i min egen säng och fick en välbehövlig sovmorgon då lilla barnet sov hos mormor & morfar. *Kärlek*
Söndag, skulle jag kvällsjobba igen men innan dess hann jag med en långpromenad tillsammans med min mor och Freja och fina kusinbarnet Moa. Tog svängen förbi hästarna och njöt av att kunna gå i linne och caprishorts. Ljuvligt!
Måndag (idag alltså), har vi krattat hela tomten i en hejdundrande fart. 8 timmars nonstop-krattning (Pausade för mat då och då) och det känns hela j-la underbart att deet är gjort. Nu är det bara finliret kvar, men det är bara roligt. Har även hunnit med en riktig racingstorhandling då bästaste mormor passade lilla barnet (som var alldeles för trött för att följa med på affärn), samt njutit av glass(ar!) i solen.
Och solen ja, den har visat sig från sin bästa sida, alla är nöjda och glada, har fått början till min pepparkaksbränna och plockat fram sommarkläder som jag inte kunnat ha på flera år (!!!) (Damn, I´m good!) Känns helt overkligt att gå omkring i sommaroutfit under påsk.
Dessutom går jag på långledigt ( 8 dagar) och har en resa söderut framför mig. Jag kan bara säga att livet är så jevvla gött just nu!
Torsdag, jobbade jag hela dan och tjuvåt lite påskgodis (men vaddå... Man måste offra sig ibland).
Fredag, tillbringade jag oxå på jobbet (men kväll + natt), med en massa film och grillat.
Lördag, hade min finfina familj (hela klanen J) påskmiddag och festligheter (på norrlänskt vis, så att säga). Vi tillbringade dagen hos mina föräldrar och barnen lekte snällt, körde motorcross, åt påskägg och var så fina som våra barn alltid är. Jag åt en supergod påskmiddag och min mage blev bar lite för mätt, men inget allvarligare än så. Grillade sent in på kvällstimmarna och kunde sen sova en HEL natt i min egen säng och fick en välbehövlig sovmorgon då lilla barnet sov hos mormor & morfar. *Kärlek*
Söndag, skulle jag kvällsjobba igen men innan dess hann jag med en långpromenad tillsammans med min mor och Freja och fina kusinbarnet Moa. Tog svängen förbi hästarna och njöt av att kunna gå i linne och caprishorts. Ljuvligt!
Måndag (idag alltså), har vi krattat hela tomten i en hejdundrande fart. 8 timmars nonstop-krattning (Pausade för mat då och då) och det känns hela j-la underbart att deet är gjort. Nu är det bara finliret kvar, men det är bara roligt. Har även hunnit med en riktig racingstorhandling då bästaste mormor passade lilla barnet (som var alldeles för trött för att följa med på affärn), samt njutit av glass(ar!) i solen.
Och solen ja, den har visat sig från sin bästa sida, alla är nöjda och glada, har fått början till min pepparkaksbränna och plockat fram sommarkläder som jag inte kunnat ha på flera år (!!!) (Damn, I´m good!) Känns helt overkligt att gå omkring i sommaroutfit under påsk.
Dessutom går jag på långledigt ( 8 dagar) och har en resa söderut framför mig. Jag kan bara säga att livet är så jevvla gött just nu!
torsdag 21 april 2011
I mitt påskägg....
....Hoppas jag hitta nycklarna till denna gobit!
....Fast jag skulle bli lika (??) glad om jag får ett par påskpussar i påskpresent!
onsdag 20 april 2011
Hästbiten Liten...
Freja har länge tjatat om hästar. Det har varit hästar hit & hästar dit. Men eftersom jag är så himla allergisk mot dessa... Bestar... Så har hon fått följa med mormor till ridhuset och i måndags åkte dom till en arbetskollega till min mamma som har häst. Jippie, för Freja! Hon ser så lycklig ut!
Bra att ha; En mormor som är hästbiten, för nu är Liten oxå...Biten :)
Bra att ha; En mormor som är hästbiten, för nu är Liten oxå...Biten :)
Water in hell.
Nån parasit har bosatt sig i det kommunala vattnet i Skellefteå. Vilken jevvla osis!
Om det är så illa som det var i Ö-sund så kan "vi" bli tvungna att koka vattnet i flera månader.
Mig gäller detta på jobbet, för hemma har vi egen brunn och det är jag otroligt glad över. Ska ta med mig några flaskor med gott vatten till jobbet imorgon, för det blir verkligen en bitter bismak då man kokar vatten och kyler ner det. Hujedamej.
Funderar oxå starkt på en karriär inom vattenbranschen då allt flaskvatten nu är slut på affärerna. Man skulle kanske tjäna sig en hacka.
....Men vilket öde för dessa stackars invånare som har kommunalt vatten! Tänker mest på dom med barn som ska badas och duschas. Tänker även på ex, sjukhuset och äldreboende.
Vad man är totalt beroende av färskt, friskt vatten!
Nä, nu ska jag ta och dricka några glas. Vatten.
Om det är så illa som det var i Ö-sund så kan "vi" bli tvungna att koka vattnet i flera månader.
Mig gäller detta på jobbet, för hemma har vi egen brunn och det är jag otroligt glad över. Ska ta med mig några flaskor med gott vatten till jobbet imorgon, för det blir verkligen en bitter bismak då man kokar vatten och kyler ner det. Hujedamej.
Funderar oxå starkt på en karriär inom vattenbranschen då allt flaskvatten nu är slut på affärerna. Man skulle kanske tjäna sig en hacka.
....Men vilket öde för dessa stackars invånare som har kommunalt vatten! Tänker mest på dom med barn som ska badas och duschas. Tänker även på ex, sjukhuset och äldreboende.
Vad man är totalt beroende av färskt, friskt vatten!
Nä, nu ska jag ta och dricka några glas. Vatten.
måndag 18 april 2011
VICTORY
Som ni vet så började mitt klädförråd att tryta för ett par dagar sen. Så idag bestämde jag mig för att ta tjuren vid hornen och rota fram klädsäckarna från tiden då jag och P träffades. Dvs. snygga, tajta jeans, coola baggybrallor, rockiga t-shirts osv. Helt enkelt kläder som jag älskade!
Å se på faan... Jag kunde ha dom! Alla coola brallor, t-shirts OCH jeansen.
Inte ens när jag gick ner mina graviditetskilon för 3 år sen så kunde jag knäppa knapparna i dessa ursnygga jeans, men idag... JAG KUNDE KNÄPPA KNAPPARNA! Förstår ni hur det känns!? Som en seger. En seger över dom onda helvetes bilringarna (som fortfarande sitter som gjutet kring magen men är betydligt mindre).
Ok, till saken hör att jag sprang (som en elefant i för trångt skinn) nerför trappen för att spegla mitt ass i helkroppsspegeln i hallen. Patrik sitter vid köksbordet och ser hur jag har lyckats klämma mig in i dom makalöst snygga jeansen, han pratar med mig men jag svarar honom inte... Förräns jag har knäppt upp dom. Andas ut och medger att "Mjo, dom är väl lite för trånga ännu men jag k u n d e fanimej knäppa knapparna!"
Men Patrik såg nöjd ut. Jag tror jag kommer att ha ett råsnyggt ass om ett par månader. I mina råsnygga jeans.
Å se på faan... Jag kunde ha dom! Alla coola brallor, t-shirts OCH jeansen.
Inte ens när jag gick ner mina graviditetskilon för 3 år sen så kunde jag knäppa knapparna i dessa ursnygga jeans, men idag... JAG KUNDE KNÄPPA KNAPPARNA! Förstår ni hur det känns!? Som en seger. En seger över dom onda helvetes bilringarna (som fortfarande sitter som gjutet kring magen men är betydligt mindre).
Ok, till saken hör att jag sprang (som en elefant i för trångt skinn) nerför trappen för att spegla mitt ass i helkroppsspegeln i hallen. Patrik sitter vid köksbordet och ser hur jag har lyckats klämma mig in i dom makalöst snygga jeansen, han pratar med mig men jag svarar honom inte... Förräns jag har knäppt upp dom. Andas ut och medger att "Mjo, dom är väl lite för trånga ännu men jag k u n d e fanimej knäppa knapparna!"
Men Patrik såg nöjd ut. Jag tror jag kommer att ha ett råsnyggt ass om ett par månader. I mina råsnygga jeans.
söndag 17 april 2011
Kalaskul
Idag har vi varit och träffat (nästan) hela klanen J, eftersom min kusse blivit "gubbstrutt" för ett par dagar sen och nu befinner sig på andra sidan strecket om 40.
Det är så fantastiskt att jag kan äta en bit tårta utan vare sig dåligt samvete eller dålig mage, det är så fantastiskt då jag träffar människor som jag inte träffat på ett par veckor och dom säger "Oj, du har verkligen blivit smal!" (Nu är jag ju inte smal precis, men jag fattar hur dom menar). Det är även så himla fantastiskt att ha en sån underbar familj J som jag har. Vänliga själar, barn som leker med varandra trots åldersskillnad, planer smids, minnen pratas, ja ni vet. Jag blir så lycklig.
Sen blev det gomiddag hos mina föräldrar. Hela dagen har gått i matens tecken, men tänk så himla trevligt!
Dagens stora + är naturligtvis all den "gratis" motion man nu får då det vankas cykelturer för en väldigt snabb Freja (raska promenader för undertecknad), och även att flåset får sig en omgång när gräsmattan ska krattas, altanen oljas, utemöbler rengöras. Ja, osv. Förträffligt!
Det är så fantastiskt att jag kan äta en bit tårta utan vare sig dåligt samvete eller dålig mage, det är så fantastiskt då jag träffar människor som jag inte träffat på ett par veckor och dom säger "Oj, du har verkligen blivit smal!" (Nu är jag ju inte smal precis, men jag fattar hur dom menar). Det är även så himla fantastiskt att ha en sån underbar familj J som jag har. Vänliga själar, barn som leker med varandra trots åldersskillnad, planer smids, minnen pratas, ja ni vet. Jag blir så lycklig.
Sen blev det gomiddag hos mina föräldrar. Hela dagen har gått i matens tecken, men tänk så himla trevligt!
Dagens stora + är naturligtvis all den "gratis" motion man nu får då det vankas cykelturer för en väldigt snabb Freja (raska promenader för undertecknad), och även att flåset får sig en omgång när gräsmattan ska krattas, altanen oljas, utemöbler rengöras. Ja, osv. Förträffligt!
lördag 16 april 2011
Detta är så kul!
Igår kände jag mig jävligt smal då jag vaknade. Bara sådär, ni vet. Man upptäcker att ett visst ben känns mer än vad det kändes igår och jag bestämde mig för att väga mig (trots att jag egentligen inte vill väga mig så tätt, för jag hade ju vägdag förra veckan då den visade minus 2 kg). Men jävlar i hoppet, jag hade gått ner två till kilon. PÅ EN VECKA.
Inte konstigt att jag kände mig otroligt fit och slimmad.
*Fniss*
Ett stort + just nu är att min hy har blivit helt fantastisk. Jag gissar att alla gifter har gått ur kroppen och det har stabiliserats sig. För jag märker en radikal skillnad mot då jag åt destruktivt och var "bakis" varje morgon. Då ploppade det upp oinbjudna finnar här och där rätt ofta, och vad jag än använde mig av för rengöringsmedel så funkade det inte.
På tal om detta så testade jag LCHF för ett år sen ungefär, och jädrar så dålig hy jag fick. På tok för fet mat för att passa mig. Så nu när jag äter min egen diet, innehållandes minimalt socker och minimalt fett, mår jag toppen.
Lite sol på detta så kommer jag att vara kalas.
Inte konstigt att jag kände mig otroligt fit och slimmad.
*Fniss*
Ett stort + just nu är att min hy har blivit helt fantastisk. Jag gissar att alla gifter har gått ur kroppen och det har stabiliserats sig. För jag märker en radikal skillnad mot då jag åt destruktivt och var "bakis" varje morgon. Då ploppade det upp oinbjudna finnar här och där rätt ofta, och vad jag än använde mig av för rengöringsmedel så funkade det inte.
På tal om detta så testade jag LCHF för ett år sen ungefär, och jädrar så dålig hy jag fick. På tok för fet mat för att passa mig. Så nu när jag äter min egen diet, innehållandes minimalt socker och minimalt fett, mår jag toppen.
Lite sol på detta så kommer jag att vara kalas.
torsdag 14 april 2011
Så mycket...
... Lathet!
Men att slappa efter en tung dag är ju givet. Samt att gå barfota, äta jordgubbar och drömma sig bort 1 månad fram i tiden.
Mmm, vilken myskväll.
Imorgon blir det "event" i Umeå med kollega och chef. Ser jag fram emot.
Dock känner jag mig en aning missnöjd med att mina tonvis med kläder inte passar längre. Har minskat 1 storlek på en vecka. Undan går det just nu. Kan inte förstå varför folk tittar snett på våra operationer. Jag mår prima fortfarande och har inte ångrat en dag. Jo, förresten, just nu. Men det beror på dom icke passande kläderna. Haha! Bara lyxproblem.
Nepp, nu ska jag fortsatta slappa intensivt innan jag lämnar in för kvällen.
Men att slappa efter en tung dag är ju givet. Samt att gå barfota, äta jordgubbar och drömma sig bort 1 månad fram i tiden.
Mmm, vilken myskväll.
Imorgon blir det "event" i Umeå med kollega och chef. Ser jag fram emot.
Dock känner jag mig en aning missnöjd med att mina tonvis med kläder inte passar längre. Har minskat 1 storlek på en vecka. Undan går det just nu. Kan inte förstå varför folk tittar snett på våra operationer. Jag mår prima fortfarande och har inte ångrat en dag. Jo, förresten, just nu. Men det beror på dom icke passande kläderna. Haha! Bara lyxproblem.
Nepp, nu ska jag fortsatta slappa intensivt innan jag lämnar in för kvällen.
Published with Blogger-droid v1.6.5
onsdag 13 april 2011
Påskpynt
Vi gick på jakt efter påskris. (Eftersom vi bor i skogen så fanns det mitt utanför dörren, men det är ju lite spännande när man är 3 år att "leta" påskris).
...Och sen fick jag hjälp att "klä" riset med fjädrar och ägg. En vas till Frejas rum och en till hallen.
Här ser ni även min lila glaslampa med vit skärm i bakgrunden. Den kommer från min farmor och är
sådär jättegammal med gammal sladd och gammal knapp och ja, ni vet. Köpte bara en ny skärm eftersom den ordinarie var blekt och ful.
Jag gilla´ren! Den ser sådär missanpassad ut och skärmen är en aning för liten, men
det finns som nån slags charm i den.
Och så påminner den mig om min farmor som var världens bästa och konstigaste och snällaste och
argaste farmor.
Men det, det är en helt annan historia....
Later, friends.
sådär jättegammal med gammal sladd och gammal knapp och ja, ni vet. Köpte bara en ny skärm eftersom den ordinarie var blekt och ful.
Jag gilla´ren! Den ser sådär missanpassad ut och skärmen är en aning för liten, men
det finns som nån slags charm i den.
Och så påminner den mig om min farmor som var världens bästa och konstigaste och snällaste och
argaste farmor.
Men det, det är en helt annan historia....
Later, friends.
The dark days are gone...
Lat onsdag. Ja, iallafall fram till 15-tiden då jag ska bege mig mot stan för ett kvällspass på jobbet.
Gissar att det blir lika lat onsdag där. Det brukar inte göras många knop på kvällarna.
Lilltjompan ska få cykla sig less, gunga sig less (går inte) och jag tänkte få lite färg i ansiktet. För solen skiner och jag behöver solskensvitaminer! Har suttit inne både måndag (Umeå, jobb) och tisdag (mulet, på jobb) så jag känner hur min kropp skriker efter frisk luft att andas.
söndag 10 april 2011
Aneboda
Vi tog en förmiddag med möbelskruvning och se på tusan, we still going strong!
Trots en del gnabb (av ren kärlek givetvis, men vi är båda 2 så otroligt envisa och jag blir bara sååå arg då han aldrig kan lära sig att det faktist är jag som jämt har rätt!.....) så fick vi ihop den där hallbyrån och den visade sig passa perfekt i vår hall (som förvisso skall renoveras inom snar framtid, men nu kanske jag står ut lite längre än tänkt...)
Vi har ett högskåp från IKEA (Serie Aneboda) så nu köpte jag byrån i samma serie. Det är lagomt mkt bondromantik och passar oss här ute på vischan som handen i handsken.
Trots en del gnabb (av ren kärlek givetvis, men vi är båda 2 så otroligt envisa och jag blir bara sååå arg då han aldrig kan lära sig att det faktist är jag som jämt har rätt!.....) så fick vi ihop den där hallbyrån och den visade sig passa perfekt i vår hall (som förvisso skall renoveras inom snar framtid, men nu kanske jag står ut lite längre än tänkt...)
Vi har ett högskåp från IKEA (Serie Aneboda) så nu köpte jag byrån i samma serie. Det är lagomt mkt bondromantik och passar oss här ute på vischan som handen i handsken.
lördag 9 april 2011
Minus igen
Jag visste väl det!
Efter gårdagens intensivpass på Sveriges största möbel och inredningsaffär så kände jag att "har jag inte gått ner nu så kommer jag banne mig aldrig mer att gå ner igen!" så jag vägde mig nyss.
Å se på fan, minus 2 kg prick på en vecka.
Träningen och shoppingen hjälpte mig att kliva ner från platån. ;-)
Vilken underbar lördagsmorgon det blev. Nu ska jag, med hjälp av världens gladaste Freja som fått 2 par nya skor, packa upp alla fina möbler och pinaler. Åhh, julafton...!
Efter gårdagens intensivpass på Sveriges största möbel och inredningsaffär så kände jag att "har jag inte gått ner nu så kommer jag banne mig aldrig mer att gå ner igen!" så jag vägde mig nyss.
Å se på fan, minus 2 kg prick på en vecka.
Träningen och shoppingen hjälpte mig att kliva ner från platån. ;-)
Vilken underbar lördagsmorgon det blev. Nu ska jag, med hjälp av världens gladaste Freja som fått 2 par nya skor, packa upp alla fina möbler och pinaler. Åhh, julafton...!
Published with Blogger-droid v1.6.5
torsdag 7 april 2011
Träningsstopp
Ända sen igår har min mage verkligen varit i olag. Inte så att jag är dålig, men det gör som ont. Ömmar och har sig.
Jag har funderat och funderat och funderat och uteslutit vad det skulle kunna vara. Men jag har inte blivit så jädra klok.
Vad jag nu har siktat in mig på är att jag gick ut för hårt med träningen. Patrik masserade (Och Freja "balanserade") min rygg efter middagen idag och aj... "Mamma, jag är här, det är ingen fara". Haha, hur förklarar man för en 3-åring att det gör ont men det är skönt?? Jag valde att inte lägga mer vikt på det, just då.
Men efter 30 minuters intensiv massage så började det kännas bättre. Jag är fortf. öm i nedre delen av magen men inte alls i närheten av vad jag var imorse.
Får hålla mig till promenader dom närmaste dagarna.
Det är ju så att man blir extremt nojig efter en sån här operation. Minsta lilla onda i magen är "Läckage" "Tarmvred" eller andra hemska komplikationer. Jag har haft ett sånt otroligt flyt genom hela min återhämtningstid och därför blir jag rädd att NU är det illa.
Men så är det ju inte. Naturligtvis.
Vi GBP-opererade kan ju inte träna lika hårt (i början) som man skulle kunna göra om man inte var op:ad. Vi får ju inte i oss tillräckligt med näring för att funka så. Även om man skulle ORKA (konditionsmässigt) så bör man inte, för det betalar igen sig sen.
Det är väl det som gör mig så frustrerad, för jag har verkligen fått mängder med energi och jag vill verkligen träna hårt. Men kroppen säger nixpix.
Damn it.
Jag har funderat och funderat och funderat och uteslutit vad det skulle kunna vara. Men jag har inte blivit så jädra klok.
Vad jag nu har siktat in mig på är att jag gick ut för hårt med träningen. Patrik masserade (Och Freja "balanserade") min rygg efter middagen idag och aj... "Mamma, jag är här, det är ingen fara". Haha, hur förklarar man för en 3-åring att det gör ont men det är skönt?? Jag valde att inte lägga mer vikt på det, just då.
Men efter 30 minuters intensiv massage så började det kännas bättre. Jag är fortf. öm i nedre delen av magen men inte alls i närheten av vad jag var imorse.
Får hålla mig till promenader dom närmaste dagarna.
Det är ju så att man blir extremt nojig efter en sån här operation. Minsta lilla onda i magen är "Läckage" "Tarmvred" eller andra hemska komplikationer. Jag har haft ett sånt otroligt flyt genom hela min återhämtningstid och därför blir jag rädd att NU är det illa.
Men så är det ju inte. Naturligtvis.
Vi GBP-opererade kan ju inte träna lika hårt (i början) som man skulle kunna göra om man inte var op:ad. Vi får ju inte i oss tillräckligt med näring för att funka så. Även om man skulle ORKA (konditionsmässigt) så bör man inte, för det betalar igen sig sen.
Det är väl det som gör mig så frustrerad, för jag har verkligen fått mängder med energi och jag vill verkligen träna hårt. Men kroppen säger nixpix.
Damn it.
onsdag 6 april 2011
Sons Of Anarchy
Mannen ligger däckad i tv-soffan med hög feber och snorig näsa, min mage är i olag idag och kurrar konstant (GBP-op:ade lär sig snabbt att kurret inte alltid måste bero på hunger) och barnet var så himla piggt och glatt att hon ville till förskolan idag efter över en veckas superförkylning hemmavid.
Så, vi 2 "sjuklingar" bäddade ner oss i soffan för att glo igenom några till avsnitt av Sons Of Anarchy. Nu har vi snart sett hela säsong 3 oxå.
Finns det en 4:e säsong?
Så, vi 2 "sjuklingar" bäddade ner oss i soffan för att glo igenom några till avsnitt av Sons Of Anarchy. Nu har vi snart sett hela säsong 3 oxå.
Finns det en 4:e säsong?
tisdag 5 april 2011
Behöver tips
Har nyss haft ett pass på gymmet. Vikter och kondition.
Jag blir så in i h-vete skakis efter passet, kände samma sak igår kväll. Det känns som om jag får lågt blodsocker när jag tar ut mig får hårt. Och till saken hör att jag VILL ta ut mig hårt.
Nån som har nåt bra tips?
Är det en bra idé att äta nåt just före och just efter träningen? Vad i så fall?Äta under träningen?
Kom med ideér, tack.
Jag blir så in i h-vete skakis efter passet, kände samma sak igår kväll. Det känns som om jag får lågt blodsocker när jag tar ut mig får hårt. Och till saken hör att jag VILL ta ut mig hårt.
Nån som har nåt bra tips?
Är det en bra idé att äta nåt just före och just efter träningen? Vad i så fall?Äta under träningen?
Kom med ideér, tack.
Träning & mål
Dom går hand i hand.
För målet med hela den här karusellen är att börja leva ett mer "Rent" liv som inkl. daglig träning och en sund viktstabilitet.
Jag har varit väldigt mkt upp & ner dom 10 senaste åren (eller, mer upp än ner faktist...) och nu får det räcka. Det är varken sunt för kropp eller knopp att hela tiden pendla och det är ju givetvis en av fördelarna med min operation, att man blir mer viktstabil i slutändan.
Men givetvis är det inte heller nåt man får gratis, men ju lättare man blir desto bättre går det att röra på sig (right!) och då går ju även viktstabiliteten och träningen hand i hand.
Så, mitt nya liv handlar mkt mkt mkt mkt om träning, vilket jag ser fram emot!
Mitt viktmål är ca 80 kg. Allt under det är bara plus, men jag mår bra av dom siffrorna. Jag kommer nog aldrig att sträva efter att vara den pinnsmala, det är inte ens nåt som klär mig.
När jag var hos min husläkare innan operationen så diskuterade vi mitt viktmål och jag sa 75-80 kg.
Han tittade väldigt skeptiskt på mig och ansåg att jag nog hellre borde sikta på 80-85. Han tyckte att jag skulle se till "helheten" och han har väl rätt.
Eftersom jag har börjat träna så kommer jag naturligtvis att bygga muskler och muskler väger. Senaste dagarna har jag blivit mer taggad på måttbandet istället för på vågen. Samt att prova kläder som jag hade vid en viss vikt för att se om jag kommer i dom.
Vad jag dock har märkt (eller det upptäckte jag för flera år sen) är att kroppen inte alls är sig lik efter en graviditet. Inte så konsigt, men en knäck för självförtroendet.
Jag har bredare höfter (såklart!) och större mage, än vad jag hade när jag vägde detta som jag gör nu idag innan min graviditet. Summan av det är att jag inte kommer i dom byxor som jag hade då för 4 år sen ännu.
Jag lär behöva gå ner ytterliga 10 kg innan jag kommer i dom trots att jag väger några kg mindre nu än då.
Knepigt men naturligt.
Min träning består av promenader så ofta jag kan. Det har inte blivit 1 gång/dag, eftersom jag ofta är hemma med Lilltjompan själv då P jobbar (och en aktiv 3-åring vill inte sitta i vagnen och när hon ska gå själv så blir det knappast nån träning hahaha, mer en slags rofylld skogspromenad då man utforskar varenda myrstack och lingonris). MEN JAG VET! Jag kan gå på kvällen! Men jag har typ en miljard bortförklaringar till det som jag inte har tänkt gå in närmare på.
Men nu har vi ju fått vår och bara vägar här uppe i norrlands skogar, så nu suger det när jag inte får mig ut oftare. Jag har dock turen att ha ett gym med olika redskap hemma.
Cyklar, ror och kör hantlar och skivstång med vikter, och DET ger mig massor.
Cyklar minst 1 mil/dag (och det är fanimej bra för att va jag) och kör vikter. Jag vill förebygga gäddis under armarna det är en av anledningarna till att jag kör stenhårt med vikterna. För gäddis är fanimej min skräck.
Nu ser jag absolut fram emot sommaren. Satsar inte på beach 2011, men 2012 är jag på G!
För målet med hela den här karusellen är att börja leva ett mer "Rent" liv som inkl. daglig träning och en sund viktstabilitet.
Jag har varit väldigt mkt upp & ner dom 10 senaste åren (eller, mer upp än ner faktist...) och nu får det räcka. Det är varken sunt för kropp eller knopp att hela tiden pendla och det är ju givetvis en av fördelarna med min operation, att man blir mer viktstabil i slutändan.
Men givetvis är det inte heller nåt man får gratis, men ju lättare man blir desto bättre går det att röra på sig (right!) och då går ju även viktstabiliteten och träningen hand i hand.
Så, mitt nya liv handlar mkt mkt mkt mkt om träning, vilket jag ser fram emot!
Mitt viktmål är ca 80 kg. Allt under det är bara plus, men jag mår bra av dom siffrorna. Jag kommer nog aldrig att sträva efter att vara den pinnsmala, det är inte ens nåt som klär mig.
När jag var hos min husläkare innan operationen så diskuterade vi mitt viktmål och jag sa 75-80 kg.
Han tittade väldigt skeptiskt på mig och ansåg att jag nog hellre borde sikta på 80-85. Han tyckte att jag skulle se till "helheten" och han har väl rätt.
Eftersom jag har börjat träna så kommer jag naturligtvis att bygga muskler och muskler väger. Senaste dagarna har jag blivit mer taggad på måttbandet istället för på vågen. Samt att prova kläder som jag hade vid en viss vikt för att se om jag kommer i dom.
Vad jag dock har märkt (eller det upptäckte jag för flera år sen) är att kroppen inte alls är sig lik efter en graviditet. Inte så konsigt, men en knäck för självförtroendet.
Jag har bredare höfter (såklart!) och större mage, än vad jag hade när jag vägde detta som jag gör nu idag innan min graviditet. Summan av det är att jag inte kommer i dom byxor som jag hade då för 4 år sen ännu.
Jag lär behöva gå ner ytterliga 10 kg innan jag kommer i dom trots att jag väger några kg mindre nu än då.
Knepigt men naturligt.
Min träning består av promenader så ofta jag kan. Det har inte blivit 1 gång/dag, eftersom jag ofta är hemma med Lilltjompan själv då P jobbar (och en aktiv 3-åring vill inte sitta i vagnen och när hon ska gå själv så blir det knappast nån träning hahaha, mer en slags rofylld skogspromenad då man utforskar varenda myrstack och lingonris). MEN JAG VET! Jag kan gå på kvällen! Men jag har typ en miljard bortförklaringar till det som jag inte har tänkt gå in närmare på.
Men nu har vi ju fått vår och bara vägar här uppe i norrlands skogar, så nu suger det när jag inte får mig ut oftare. Jag har dock turen att ha ett gym med olika redskap hemma.
Cyklar, ror och kör hantlar och skivstång med vikter, och DET ger mig massor.
Cyklar minst 1 mil/dag (och det är fanimej bra för att va jag) och kör vikter. Jag vill förebygga gäddis under armarna det är en av anledningarna till att jag kör stenhårt med vikterna. För gäddis är fanimej min skräck.
Nu ser jag absolut fram emot sommaren. Satsar inte på beach 2011, men 2012 är jag på G!
måndag 4 april 2011
Efter att...
.....Ha cyklat i flera timmar i sträck, inomhus, slocknade förkyld Liten på soffan.
Inte lätt att ha vårkänslor, vara sjuk och vilja cykla på sin fina blå tvåhjuling. Inte lätt alls....
söndag 3 april 2011
Hus till salu
Vi har 2 hus. Ett hus vi bor i nu och ett hus som vi bodde i tidigare.
Det huset som vi bodde i tidigare ska vi nu sälja, förhoppningsvis. Vi har enats om det, tillslut.
Det huset är det med mest minnen, vårt första gemensamma hus där jag var gravid och vi renoverade och Freja föddes (Ok, inte i huset men hon föddes ju praktiskt taget där..Ni fattar!), osv. Men tiderna förändrades och vi beslöt oss för att flytta närmare min hemstad och närmare Frejas mormor & morfar. Det ångrar vi självklart inte, men jag skulle så gärna vilja flytta alla 25 mil söderut. För det är där, i Ö-vik, som jag faktist kände att jag hörde hemma för första gången på väldigt väldigt länge.
Men nu bor vi här och vi har det bra, Freja har det väldigt bra med närheten till sin hela familj (på min sida), och även om det är nära till Ö-vik så är avståndet ändå alldeles för långt.
Patrik är född & uppvuxen där, men på nåt konstigt vis saknar han inte stan så himla mkt. Antar att det blev som en nystart för honom att flytta därifrån. Ibland måste man bryta med vissa människor, mer eller mindre, för att komma vidare i livet.
Dock saknar vi Frejas faster Katarina väldigt mkt. <3
Om vi får sålt huset så planerar vi att hyra en lägenhet eller köpa en sommarstuga i närheten av Ö-vik i framtiden. Bara för att det är så jevvla gött där!
Det huset som vi bodde i tidigare ska vi nu sälja, förhoppningsvis. Vi har enats om det, tillslut.
Det huset är det med mest minnen, vårt första gemensamma hus där jag var gravid och vi renoverade och Freja föddes (Ok, inte i huset men hon föddes ju praktiskt taget där..Ni fattar!), osv. Men tiderna förändrades och vi beslöt oss för att flytta närmare min hemstad och närmare Frejas mormor & morfar. Det ångrar vi självklart inte, men jag skulle så gärna vilja flytta alla 25 mil söderut. För det är där, i Ö-vik, som jag faktist kände att jag hörde hemma för första gången på väldigt väldigt länge.
Men nu bor vi här och vi har det bra, Freja har det väldigt bra med närheten till sin hela familj (på min sida), och även om det är nära till Ö-vik så är avståndet ändå alldeles för långt.
Patrik är född & uppvuxen där, men på nåt konstigt vis saknar han inte stan så himla mkt. Antar att det blev som en nystart för honom att flytta därifrån. Ibland måste man bryta med vissa människor, mer eller mindre, för att komma vidare i livet.
Dock saknar vi Frejas faster Katarina väldigt mkt. <3
Om vi får sålt huset så planerar vi att hyra en lägenhet eller köpa en sommarstuga i närheten av Ö-vik i framtiden. Bara för att det är så jevvla gött där!
Platåer borde fanimej utrotas.
Det är så trist, så enormt trist. Jag känner mig lite uppgiven och ful och inte alls lika peppad idag som jag var förra veckan.
So?
Jag har vägdag varannan måndag, men eftersom jag har mitt 6-veckors uppföljningssamtal med Ersta imorgon (och morgon i detta hus är alltid stressig och jag har inte en chans att hinna väga eller mäta mig då) så utförde jag vägning, mätning och fotografering imorse.
Vad som har hänt nu är att jag inte gått ner ett gram sen den 23 mars. Det är alltså 1,5 vecka sen. Jag har istället gått UPP 1,5 kilo. What the fuck!
Det är det som gör min sinnestämning en aning uppgiven och negativ.
Men låt oss se tillbaka på dom 2 senaste veckorna då. Jag har börjat äta "vanlig mat", jag har börjat styrketräna och jag har gått tillbaka till arbetet.
Jag vet att denna platå skulle komma förr eller senare men lik förbannat är det jävligt irri. Vet även att många, många går upp nåt kilo i vikt då dom övergår till riktig mat (men jag säger alltid att 1-2 kilon kan diffa på vågen beroende på VAR vågen står, och vätska i kroppen och andra skäl). Jag hade ju en enormt snabb viktnedgång första 2 veckorna efter operationen och som min underbara karl säger så är det väl bra att det stannat upp ett tag nu så kroppen får hämta sig och risken för lösskinn minskar.
Ja, jo. Suck. Fuck it.
Det som var lite roligt idag var iallafall bilderna. Jag tog mod till mig och kollade på fotona som togs före jag började med flytet inför OP, samt foton från idag (alltså nästan 6 veckor efter OP) och det ÄR skillnad. JAG såg skillnaden, jag känner den bara inte. När man själv ser skillnaden då är det skillnad.
Jag kommer inte ihåg exakta mått just nu, men jag vet att magen minskat med 18 cm sen flytet, armarna med 5 cm osv.
Det är jag iallafall lite stolt över.
Men frågan är hur länge man står på en platå och hur ofta dom kommer? Jag vet iallafall att jag redan hatar dom!
So?
Jag har vägdag varannan måndag, men eftersom jag har mitt 6-veckors uppföljningssamtal med Ersta imorgon (och morgon i detta hus är alltid stressig och jag har inte en chans att hinna väga eller mäta mig då) så utförde jag vägning, mätning och fotografering imorse.
Vad som har hänt nu är att jag inte gått ner ett gram sen den 23 mars. Det är alltså 1,5 vecka sen. Jag har istället gått UPP 1,5 kilo. What the fuck!
Det är det som gör min sinnestämning en aning uppgiven och negativ.
Men låt oss se tillbaka på dom 2 senaste veckorna då. Jag har börjat äta "vanlig mat", jag har börjat styrketräna och jag har gått tillbaka till arbetet.
Jag vet att denna platå skulle komma förr eller senare men lik förbannat är det jävligt irri. Vet även att många, många går upp nåt kilo i vikt då dom övergår till riktig mat (men jag säger alltid att 1-2 kilon kan diffa på vågen beroende på VAR vågen står, och vätska i kroppen och andra skäl). Jag hade ju en enormt snabb viktnedgång första 2 veckorna efter operationen och som min underbara karl säger så är det väl bra att det stannat upp ett tag nu så kroppen får hämta sig och risken för lösskinn minskar.
Ja, jo. Suck. Fuck it.
Det som var lite roligt idag var iallafall bilderna. Jag tog mod till mig och kollade på fotona som togs före jag började med flytet inför OP, samt foton från idag (alltså nästan 6 veckor efter OP) och det ÄR skillnad. JAG såg skillnaden, jag känner den bara inte. När man själv ser skillnaden då är det skillnad.
Jag kommer inte ihåg exakta mått just nu, men jag vet att magen minskat med 18 cm sen flytet, armarna med 5 cm osv.
Det är jag iallafall lite stolt över.
Men frågan är hur länge man står på en platå och hur ofta dom kommer? Jag vet iallafall att jag redan hatar dom!
lördag 2 april 2011
Mat och sovklockan
Dagens tanke: Jag borde verkligen ha en matklocka. Dessa tider att passa går an då jag jobbar men helgerna blir katastrof oftast. Jag hoppar över ett mål här och ett mål där. Dock är dessa mål mellanmål men ÄNDÅ!
Skärpning, Json.
F.ö är "4 i rad" ett kul spel, tycker både jag och Freja.
Skärpning, Json.
F.ö är "4 i rad" ett kul spel, tycker både jag och Freja.
Published with Blogger-droid v1.6.5
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)