!

...Börjar imorgon med listan!

Shit, vad trött jag är.

Mysfrukost på stan med världens bästa Frida och lite shopping. Det tar på krafterna, må jag säga.

Peace.

Jag gör som dom stora...

...Bloggarna. Jag vill oxå ha en "månadslista".

Dag 01 – Om mig

Dag 02 – Min första kärlek

Dag 03 – Mina föräldrar

Dag 04 – Det här åt jag i dag

Dag 05 – Vad är kärlek?

Dag 06 – Min dag

Dag 07 – Min bästa vän

Dag 08 – Ett ögonblick

Dag 09 – Min tro

Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag

Dag 11 – Mina syskon

Dag 12 – I min handväska

Dag 13 – Den här veckan

Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?

Dag 15 – Mina drömmar

Dag 16 – Min första kyss

Dag 17 – Mitt favoritminne

Dag 18 – Min favoritfödelsedag

Dag 19 – Detta ångrar jag

Dag 20 – Den här månaden

Dag 21 – Ett annat ögonblick

Dag 22 – Det här upprör mig

Dag 23 – Det här får mig att må bättre

Dag 24 – Det här får mig att gråta

Dag 25 – En första

Dag 26 – Mina rädslor

Dag 27 – Min favoritplats

Dag 28 – Det här saknar jag

Dag 29 – Mina ambitioner

Dag 30 – Ett sista ögonblick

Frisyrer.

När jag flyttade till Ö-vik så hade jag grymt stora problem med att hitta en BRA frisör. Lagomt till att vi bestämde oss för att flytta norrut så träffade jag Lina som jobbar på Rut & Karl. Men så sjukt klockrent det blev. Aldrig hade jag trivs med mitt hår så som när hon klippt mig (hon fick förmånen att klippa av mig min trygga, trista långa frisyr). Jag behövde inte ens säga HUR jag ville ha det, hon bara trollade och allt blev helt...Magiskt.
Men så flyttade vi och jag tänkte att jag skulle gå tillbaka till frisören som jag hade haft när jag bodde här tidigare. Men nu hade ju Lina satt ribban högt och besöket hos min f.d frisör här i stan blev inte alls som jag tänkt det. Så nu känner jag att jag måste vara otrogen och prova mig fram.


Lilltjompan går oxå hos frisör. Min kusin äger en salong i stan som heter ECLIPTICA där F har förmånen att få klippa sig till ett mkt bra pris. F älskar hår och frisyrer och ska HELST ha avancerade kreationer varje dag (till sin fars stora förskräckelse eftersom jag mest jobbar natt nu och det är han som gör henne i ordning för dagis).
F har självlockigt hår och det gör att hon oftast ser ut som ett litet troll när hon vaknar.
Själv har jag oxå lite självfall i håret, men plattången måste ju vara ett av 90-talets absoluta bästa uppfinningar.
Nä, tacka vet jag raka, tuffa  frisyrer med undercut (rakat under långa håret, för er som inte är så insatta), precis som denna (bortse från min "jag-har-jobbat-natt-och-känner-mig-som-en-zombie-look");

Fy satan vad jag saknar denna Lina. Efter jul blir det jag som bokar in ett långväga frisörbesök till Övik!
Det är det banne mig värt.

En olycka kommer sällan ensam

Jo, nu ska ni få höra vänner & anonyma, på väg till dagis så började min bil hosta...Och hosta...Och hosta. Kollar på bensinmätaren. I botten. Silly meeee! Glömde tanka igår och nu stod jag mitt ute i ödemarken, 3 km åt vardera håll till varje by, och frös mitt ass av mig. Shit, så jevvla klantigt.

Iallafall så har jag en mor som har ett hjärta av guld och som bor nära dagis, så hon åkte dit och hämtade hem lilltjompan...Som tjatade och tjatade och tjatade om att åka till morfar! 

......Så nu har vi nyss lämnat henne där, och just nu håller jag på fixa tacos, lite myspys å sprakelirier i brasan så jag blir varm igen. Sen inväntar vi JAY (P inväntar Linnea, han är nog hemligt kär i henne?)! Oh yes, vad vi väntar...

Imorgon drar jag & P till Ö-vik för att kolla till vårt hus där, träffa lite syskon och mysa (intensivt, eftersom vi åker hem dan efter).

Inte ens fredagen den 13:e...

Kära försummade blogg. 

Morgonen började sisådär. Det beror helt å hållet på hur man ser på saken. 

Låt mig ta allt från början.

Klockan piper kl 6. Piper, piper och...Just det, Piper! Snooze är gött. Helst när lilltjompan sover sig igenom ett alldeles förskräckligt alarm, men tillslut får vi oss upp och börjar vår "jag-sov-alldeles-förlänge-och-nu-ska-jag-få-sota-för-det-morgon". Lilltjompan ville inte äta frukost, hon ville inte borsta tänderna, hon ville inte alls titta på vanliga Bolibompa och hon skulle naturligtvis KISSA I VÅRAN TYGSOFFA!... Jojo. En "liten" olycka händer så lätt och eftersom jag är en sån SNÄLL och LUGN mamma så ler jag bara åt henne. (Obs, Obs, Obs! Baktanke! Kommer dit senare).

Väl på dagis så halkar jag på deras icke sandade stentrapp. Tack, kommunen!

Så, nu blir det alltså ett måste att köpa ny soffa (för tvätta går ju icket... Visst håller ni med mig!!). Denna soffa kollade jag på igår och efter morgonens lilla olycka så blev det ju som en triumf. (Dover, från Mio)

Och vad gäller min halkolycka så kommer jag att stämma Skellefteå Kommun på ett miljardbelopp & vinna.

Därefter kommer jag att öppna friskola i grannbyn, vara en utomordentlig rektor och bli vida känd i landet för min förträffliga pedagogik. Alla ungarna kommer att bli riktiga höjdare i vuxenlivet och jag ska sitta där i min gigantiska stol och mysa åt eländet som hände morgonen den 26/11 2010.

....Tja, eller så köper jag bara en ny soffa. Helt enkelt.

Trevlig helg på er iallafall!

  

Nu med nya loggan....

High Coast Silver

Pust.

Att julpynta tillsammans med en superintensiv 3-åring känns som om man är en jultomte på Speed... 

Hej bara, vad det gick undan!

Finjustering ikväll. Dvs i reklampauserna mellan Bonde söker fru och Efterlyst.

!

Ok, jag ger mig väl då. MEN det är enbart för att jag är mamma. Klart lilltjompan ska få ha tomtar hemma. I alla vinklar och vrår. ;) Och stjärnor, ljusstakar och allt vad man nu kan komma! 

Så idag blir det pynt. Pynt, pynt, pynt.

Frejas drag

"Snälla Pappaaaaaa, köööp den åt meeeeeeeej"

(Det börjas med en plastig Ferarri, vad är hennes nästa drag må tro? Och jag undrar vem hon släktar på......?)

Här kommer inte en endaste tomtejävel upp.

Jag tänkte fixa nåt nytt julpynt så vi åkte först till Rusta och sen till Jula, men jag blev verkligen ANTI. Jag fattar inte att julhandeln (ok, nu snackar vi PYNT för resterande julhandel hurrar jag som butiksinnehavare för naturligtvis) går upp till skyhöga summor VARJE år. Kan nån förklara det fenomenet för mig?

Julpynt Som du har i max 1 månad. Typ. Vad ger det att köpa nytt VARJE år?

Vi köpte nytt första året i vårt första gemensamma hus. Det räcker då minst 10 år framåt, konstaterade jag idag.

För julpynt är ju just tidslösa och jag kan inte förstååå varför man pyntar sönder hela sitt hus.

Nog för att det kan vara mysigt, men det MÅSTE vara med måtta. Jag är SÅ allergisk mot småkrafs. SÅ allergisk alltså.

Nåväl. Det var dagens tanke nr 1.

Dagens tanke nr 2 är; Kropp efter min GBP. Jag såg "Plastikkirurgerna" i lördags (Repris?) där Anna Book var med och vid det här laget vet nog alla att Anna Book oxå gjort en GBP. Jättefin är hon! Men nu skulle en massa gäddhäng och löshud bort och bröst skulle lyftas och det såg bara förjävla ont ut.

Jag har fördelen (?) med att ha inte alltför stora bröst. Jag tror dom kommer att funka även efter alla minus-kilon.

Men det jag är särskilt orolig över är mina armar OCH min stora tatuering. Jag vill inte ha gäddhäng för det är nåt av det allra fulaste som finns. Det är verkligen tantvarning oh yes.

Och magen lär säkert komma att behöva lite plastikkirurgi för att göra mig nöjd. Det här med GBP är lixom inte bara en piss i havet (Skär i mig lite och sen försvinner alla kilon och jag ser ut som nån supermodell DIREKT), det är fanimej en kamp för dom tuffa!

Cred till alla tuffingar därute.

3 korta

Hello

I´m back Har inte varit den flitigaste bloggaren senaste dagarna men det beror på att jag jobbat.

Och så dog jag lite, när Jay sjöng i fredags...Titta här.

Andas.

Jo! Jag tycker om mitt nya jobb. Det kommer att bli bra. 

Orkar inte blogga mer just nu. Ni vet, Nytt jobb - Trött i huvudet - Övertid första dan.

Men det gör lixom inget. Livet leker :)

Pssst....

Ps. Jag vet att jag bloggat väldigt lite om våra fina silversmycken på senaste tiden, men tyvärr har mitt fokus varit inställt på andra saker som ni märker.

Men ni kan alltid kika in på www.highcoastsilver.se Vi har öppet 24 timmar/dygn ;-) Fiffigt med nätshopping.

Working... 8-16.

Imorgon börjar jag (på allvar om man nu bortser från div. olika personalmöten som vi haft innan) på mitt nya jobb. Men det är med blandade känslor.

Efter att ha jobbat hemma ca 1 år så känns det tungt att jobba för nån annan, samtidigt som det säkert kommer att göra mig gott. Men man är ju inte sin egen boss längre...

Har senaste året även kämpat mot ångest och depression och bara det gör hela situationen att bli den supersociala Lindy igen väldigt, väldigt tung. Samtidigt som jag vet att den rätta medicinen är att ta klivet över från den trygga hemmamiljön till att arbeta ute i samhället.

Jag ser fram emot det. Dock ej tidiga mornar. 

Jag är en  gillar-tidigt-mornar-bäst-framför-tv´n-men-helst-i-en-varm-säng-människa.

Ahh, ni med? Visste väl det. Ni andra ljuger.

Jag bjuder på en bild, dagen till ära. Såhär snygg är jag på morgon när jag blir nedsläpad av Patrik ner till slipning & polering av silversmycken. Slavdrivaren. Men det allra bästa med att jobba hemma är att man slipper fixa till sig varje morgon (även det sämsta).

Fast ´n slim.

Har just beställt hem en 2 veckorskur av dessa:

I olika smaker & former & färger. Tänkte köra en liten "utrensningskur" för att vara snäll mot mig själv (men oxå testa mitt tålamod inför den kommande operationen). 2 veckor lär jag klara. Kanske. Förhoppningsvis. 

Jag provade Nutrilett en gång. En gång & ALDRIG mer. Nutrilett smakar GAM. DÖD. Ren SKIT. Å därefter har jag blivit mer eller mindre skraj för alla dessa shaker och soppor. Dock tror jag att jag får en "morot" och kanske blir jag av med dom kilona som jag inte trodde fanns (Dvs. jag hade gått upp mer än vad jag visste...). 

2 bilder. Dagen till ära.

Jag är så SJUKT imponerad över hur fin utsikt vi har från vår tomt. När jag satt på t-banan i Sthlm så fick jag nästan ångest över hur smutsigt allt var. Jag har bott i Sthlm. Jag har tamejfan bott överallt (Jag skämtar inte). Men aldrig har jag nånsin bott på en plats där jag kan andas och finna mitt JAG så bra som nu.En plats som är så ren att det nästan gör ont... Ni hajjar, va?

Eller så håller jag bara på att bli jädrigt vuxen?

Om min GBP.

Ersta sjukhus 12/11.

9,45 Möte med dietisten. Jag och en annan tjej, Johanna, fick information om regler både före & efter operationen.

Olika sjukhus har olika regler. På Ersta gäller 2 veckors flyt innan operationen med Modifast. Klarar man inte Modifast så måste man hålla en strikt kost på max 1000 kalorier/dag. efter operationen gäller 4 veckors "flyt" på egengjorda soppor, osötad nyponsoppa, yoggi osv. Därefter följer 2 veckor med purékost och sen kan man försiktigt börja äta vanlig konsistens. Att en stressad småbarnsmamma måste lägga om sitt liv totalt efter denna operation har jag ju fattat länge och en måltid ska ta ca 40 minuter för mig sen. När jag sedan piggat på mig och magen är läkt och det gått några månader så kan en måltid ta 20-30 minuter. Men shit, jag är ju van att äta en 4-rätters middag på 5 minuter. Ungefär. ;-)

På Ersta sjukhus finns ingen minigräns hur många kilon man ska gå ner inför operationen, bara att man ska flyta 2 veckor innan. Dom flesta sjukhus vill att man ska genomgå en flytperiod innan en GBP eftersom levern minskar avsevärt och det då är lättare att genomföra operationen.

13,00  Möte med en supergullig Ssk. Information om vad kirurgen kommer att berätta för mig, om jag har frågor, info om vårdtiden efter utförd op.

13,20 Möte med kirurgen. JÄVLIGT nervöst. Men jag fick en godkänd bedömning efter ett en enskilt samtal och vikt och längd och klämma på magen och frågor om min livssituation.

Sen var det raka vägen ner till labb & ta prover. Det blev säkert 7 olika rör med prover och jag bara njöt...

Konstigt nog!

Nu väntar jag på min operationstid. I jan/feb någongång skulle jag få lägga mig på operationsbordet och påbörja min nya livsresa. Det ser jag fram emot. Fast det jag mest ser fram emot är att jag inom 18 månader säkerligen kommer att vara den allra snyggaste och smalaste och fräschaste Lindy som nånsin gått i ett par skor!

Back home!

Allt är i sin vanliga ordning. Kommer inte att blogga nåt just ikväll om resan (och min STORA resa som nu ska påbörjas), utan återkommer om det.

Det ska mysas med sambon istället.

Oj, vad jag har saknat att gå runt i mina sjaskiga mjukbrallor, en gammal urtvättad Stones t-shirt och barfota. Nu ska jag bara vara... Andas. Förstå. Inse. Å va jätteglad över att få vara hemma igen.

På återseende.

Bye Bye & C U later...

Resdag. 

Åker till Sthlm ikväll och hoppas flyget inte är inställt eller försenat pga. detta oväder som dragit in över dom mellersta delarna (och rör sig uppåt). 

Torsdag blir en mysdag på stan med min fina mamma. Kvällen tillbringas på Hornsgatan (hos min faster där vi även kommer att bo dessa dagar) tillsammans med min kusin, hennes man, min faster och hennes man. Jättemys!

Fredag är dagen med stort D. Jättenervöst. Jag hoppas så innerligt att allt går min väg hos läkaren. Om inte, så får jag nog tröstshoppa en hel del....För på

Lördag ska vi dejta min kusin och shoppa loss i Nacka. 

Söndag flyger vi hem. Förhoppningsvis en lovad operation rikare.

Muy incómodo.

Det här kommer bli den mest händelserika veckan på mkt länge för fröken J.

Om man nu bortsker från vad som komma skall senare under veckan (jag kommer säkert skriva mer om det sen) så vill jag just nu fokusera och skriva av mig om dagens händelse.

Jag och P var på väg in till stan då vi bli omkörda av en stor vit volvo som kör "ryckigt" och gör idiotiska omkörningar i hög fart på ishalkan på E4:an. 2 sekunder senare ser vi hur samma bil gör ännu en idiotisk omköring och hur bilen den kör om (en orange bil) blir påkörd av bilen som volvon hade bakom sig (Ni hänger med, va!).  Den oranga bilen som i själva verket är ombyggd till en EPA får sladd och voltar ut från vägen och kraschar med en stor stor vägskylt. Jag skriker åt P:

-Stanna bilen! Vi måste dit! Dom kan ju vara skadade!

(Tadaaaa, Superwomen... )

Vi är först på plats och P springer fram till bilen för att kolla läget med dom skadade medan jag ringer 112.

Det är 2 killar i 15 års åldern som är djupt chockade och ena killen har hela ansiktet fullt med blod, ena ögat ser helt fucked up ut, samt ett jack i bakhuvudet och mår illa. En civil brandman har oxå stannat sin bil och springer fram (Gudskelov!) och styr upp det hela. Jag blir ansvarig för att tala med passageraren och P får hålla fokus på föraren. Brandmannen ordnar filtar och pushar på oss att fortsätta tala med dom skadade. Dom sitter fastklämda och har ingen aning om hur läget är. Föraren är mest orolig för att oljan i bilen ska ta slut, men vi vill inte stänga av motorn för dom behöver värmen. Och om oljan skulle ta slut i den bilen....Spelar nog ingen roll. Totalkvaddad.

Tillslut (känns som hundra år minst) kommer räddningstjänsten fram till olyckplatsen och vi kan lämna över allt till kunnig personal.

Jag har aldrig kommit först till en olycksplats tidigare (Ja, förutom när jag själv voltade med bilen...) och jag måste säga att detta var riktigt obehagligt. Blod och unga människor. Men det kunde ha gått fruktansvärt illa.

Dom hade tur.

Jag hoppas att allt ordnar sig för dom.

Veckans gärning a´la Lindy.

Peace.

Planering

Nu är det snart dax för JULKLAPPAR!

Jag håller på att "fila" på en speciell julklapp till 2011 års allra finaste och vackraste (och mest efterlängtade) lilla bebis. Det ska bli så roligt att äntligen få träffa denna lilla krabat som gjort oss nyfikna och som fått Freja att trampa kring het, het gröt ända sen min vän berättade för oss att hon har en bebis i magen. Februari! Kom fort!

Enligt Freja så är det heeelt OK att både gunga och leka kurragömma så fort bebisen kommit till världen.

Gissa en som kommer att bli besviken när hon måste vänta minst 1 år innan det är dax för nåt sånt.

About... Me.

Just ja, ironi. Det var där vi var.

Jag skulle nog kalla mig en väldigt ironisk person. Eller nej, jag skulle nog kalla mig själv för en av världens mest ironiska personer. Ironi för mig är livets krydda. Det är min "grej" och den som känner mig  vet att jag alltid säger saker med glimten i ögat. Jag är en genomärlig person, genomsnäll och genomhumoristisk. Humor är verkligen överlevnad och jag ser att min dotter har ärvt mitt sinne för denna humor. Det är jag väldigt glad för.

Det finns människor som inte äger en gnutta förmåga att förstå sig på ironi och som inte heller, stackarna, är speciellt humoristiska. 

Mina blogginlägg präglas av ironi och humor och ibland en touch av stundens allvar.

Jag är så glad över att mina bloggläsare uppskattar min ironiska läggning och min speciella humor. 

Utan den skulle jag ju inte vara Linda. Right?

Jag kan bara skänka en tanke till dom stackarna som är utfattiga på denna typ av livets krydda. 

Jag tror inte det finns ett enda litet hopp för er. Nej, det är lika bra ni kastar in.

Peace.

Dagens;

 Ironi är det lilla saltkorn som gör rätten smaklig.

 

Cold & Cold.

Snor. Snor. Snor. Snor. Hela hjärnan är full av snor.

Min hjärna, lilltjompans hjärna och Patriks hjärna. 

Jojo. Det är lagomt kul.

MEN en sak som är riktigt, riktigt nice är att jag vaknade och såg att yttertempen visade minus 13,7 grader.

Yay! I LOVE kyla. Snö som knastrar under svindyra skosulor (premiär idag då för mina nya fina, varma Ecco Siberian), näsan (full av snor...) som fryser ihop vid inandning, Michilinigubbekänsla vid utgång. 

Du uppskattar aldrig ett varmt hus så mkt som vid minusgrader utomhus. När tempen börjar sjunka under -30 och du pallar det, då vet du att du är en äkta viking och inte en fjollig sörlänning som klagar över kyla vid minus -5. Eller förlåt mig, dom klagar vid kyla redan vid plus 10.

Det är alltid logiskt.

Såg "Så mycket bättre" igår då artisterna skulle tolka och framföra Petters låtar. Petter är en av min smygidoler. Jag beundrar honom för hans sätt att uttrycka sig i text och jag gillar hans sköna "gung". (Jag veeet, jag är ju en riktig metalbrutta....Ändå...)

En av mina favoriter med just Petter är "Det är så logiskt" och Plura gjorde ju en så in i h-vete bra version av den låten. Jag rös ända in till märgen och fällde en tår för innerligheten i låten. 

Texten påminner mig om hur stora delar av mina nära lever idag. Den påminner även om mitt beroende och missbruk. Min process som pågår. Mitt egocentriska liv. Mitt mitt mitt.... Det som får mina nära att känna sig otillräckliga. ♥ Dom jag älskar mer och mer och skulle gå sönder utan.

Nu har jag varit öppen så det räcker minst 2 månader framåt.


Peace.

Allergi?

Sjukdomarna bara avlöser varandra i detta hus. Mina tankar går idag till: Allergiutredning för lilltjompan.

Eftersom jag är superallergisk mot allt vad pälsdjur heter (Tack och lov! Med det slipper vi åtminstonde alla små husdjur som barn gärna vill haaaaaa)  så börjar jag fundera i dessa banor då hon ena dagen kan vara väldigt snuvig och nästa helt frisk. Eller så är det bara vanliga förkylningar? Förskola ni vet...

Hur mkt vitaminer och grönsaker och frukt vi än stoppar i oss verkar just förkylningar bita hårt på vår familj.

Patrik klarar sig dock och DET har vi ju en teori om. Silver. Ända sen han började arbete heltid med silvret för ett par år sen så har världens sjukaste Patrik förvandlats till världens friskaste Patrik. Det är dock ett mysterium eftersom hans immunförsvar borde vara mkt sämre nu då han arbetar ensam och inte alls träffar så mkt folk som tidigare då han jobbade inom försäljning på bildelsfirma. 

Nåja, mysterium är väldigt intressanta och jag har forskat lite kring detta om silver. Silvervatten användes förr istället för antibiotika (Googla om ni är intresserade). Partiklarna i detta material kan ha nåt med hans superhälsa att göra. Inte ens barnsjukdomarna bitar på honom längre... Men det gör dom på MIG! Jag som jobbat flera år inom barnomsorg och likn.

Kurera oss i helgen och äta en massa glass- Det låter som en bra medicin.

Här har ni Fröken jag-sover-bara-i-min-egen-säng....

Såhär trött blir man efter en massa dagislek. Aldrig har det hänt tidigare men NU är det ett faktum; Lilltjompan KAN somna på soffan. Tidigare har hon inte ens tillåtit sig att sova i vagnen (inte sen hon blev ett halvår gammal). Men nu vid snart 3-års ålder så vips... Zzznarrrrk.... Mitt under plättgräddningen. Härlig syn för både ögon och mammahjärta.

Shake it.

Torsdag idag. Det innebär att det är exakt 1 vecka och 1 dag kvar till jag har mitt första möte med läkaren ang. min GBP.

Gissa om det känns nervöst. Men nåt så galet! Jag är inte nervös för själva operationen men jag är nervös för vad läkaren kommer att besluta sig för när det gäller mig och jag är sjukt jävla nervös inför flytet.

Jag är ingen soppmänniska och jag tycker inte om annolunda, konstiga smaker. Jag är dessutom en väldigt HUNGRIG människa som inte alls förstår hur ni stackars människor klarar er i flera veckor på dessa soppkurer?

Nu är jag inte ens rökare längre så jag kan inte ens glädja mig över att få gå ut och ta en cigg. Nej, det blir hårda tag. 4 jädrigt trista veckor m.a.o.

Men sen kan jag säkert se fram emot ett långt och lyckligt liv? Nej vänta, ett långt, lyckligt och hälsosamt liv som en ny smal människa. För snygg- det är jag ju redan!

(Har sagt det innan men det tåls att sägas igen)

Hoppas att min humor inte opereras bort iallafall.

En hyllning till oss normala mammor.

Ibland så undrar jag hur livet kan vara så otroligt rosenrött för en del?

Mitt är definitivt inte rosenrött. Det har kanter av både svart, grönt och blått. I mitten är det väl åt det rosa hållet, men jag upplever sällan att det är helt problemfritt.

Som småbarnsmamma (Ok, jag har ETT barn. Ett väldigt SNÄLLT barn ändå) så är jag aldrig utsövd, jag har sällan tid för efterlängtade s.k skönhetsbehandlingar, jag sätter aldrig mig själv främst osv.

Ok, nu säger ni; "Men ta dig tid, kvinna. Det blir vad man gör det till."

Dock måste jag här säga fel-fel-fel-fel. För trots att jag försöker, att jag planerar, att jag tänker, så funkar det inte längre så. Inte i mitt liv iallafall. 

Jag, som förr hade hur mkt tid som helst för mig själv, har plötsligt noll tid och noll KRAV. Jag bara andas mig genom dagarna. 1, 2,3,4,5,6,7,8,9,10.

Dessvärre så har jag lärt mig leva med detta och accepterat det. Att nu är det såhär. I 18 år. 18 jävla ååååår.

Eller nja, åtminstonde 10 år till. 

Men det gör mig inget. Inte längre iallafall. för jag har ju världens finaste lilla lilltjompa att vila ögonen på.

Och tycker hon att mamma är fin, så kan jag ju inte göra annat än att älska mig själv. 

Så, alla er med bebismagar- Boka tid för ev. SPA-behandlingar INNAN. Det kommer att ta tid innan ni kan lyfta på ert ass och få er iväg på nåt sånt UTAN KNODDAR i framtiden.

Och till alla er med 1,2 eller 3 barn (eller fler) som påstår och framhäver att ert liv är en dans på rosor, att ni kan träna 2 timmar/dag eller vaxa benen regelbundet, eller färga på utväxten OMG, eller renovera huset på en kvart eller BLOGGA hela dagarna igenom utan att bli störd, eller resa på s.k weekends med era lovers UTAN barn typ en gång i veckan, eller ja... Till er säger jag bara: What the hell! Sluta ge oss normala mammor dåligt samvete. VI har genomskådat er fasad och den dagen ni faller ihop så kommer inte VI normala mammor inte att skratta (såsom ni skrattar åt oss normala mammor med ringar under ögonen och gårdagens tröja). Vi kommer att gråta av glädje. Fuck you.

Peace. ;-)

Schluuut i skall´n.

Hello everybody.

Snacka om å va schluuut i skall´n. Efter att ha levt ett lyxfrugaliv på ett år och lite till så ska jag nu ut i arbetslivet och arbeta ungefär heltid (har själv valt det). Idag hade vi föreläsning om Duodopa (Intresserade kan klicka här).

En mkt trevlig, bra och intressant föreläsning/utbildning men gud, jag är inte van vid att använda mitt huvud på det här viset. Jag är van vid skapande arbete, att använda händerna och att andas. Men idag, swosch swosch pang... Å så kom huvudvärken som ett brev på posten, som dom brukar säga.

Den botades dock genom 2 migräntabletter och massor med Freja-pussar då jag kom hem.

Imorgon är en ny dag. Hoppas på sol och plusgrader så jag kan tvätta fönstren. Såg btw, ett par fina gardiner som skulle sitta som smäck i mina köksfönster (Jag gillar att blanda det nya, moderna svart/vita köket med lite gamla mönster på tyger och porslin). KAN ju va en morot för att ta sig an den där jädrans fönsterputsningen. Möjligtvis.

Eller kanske inte?

Peace.

Pimp it up.

Jag har renoverat i bloggen (i brist på energi att ta itu med renoveringen här hemma).

Vad tycks?

Kanske inte den mest avancerade renoveringen eftersom man på blogspot.com enkelt kan pimpa sin blogg genom ett litet klick (Nej, jag får inte pengar av att skriva det....Inte än iallafall). ;-)
MEN jag har nu lagt in en liten bild på mig själv om man scrollar lite på sidan. Jag, som bara avskyr bilder på mig själv. Men tänkte att det kanske kan va kul att se hur blogginnehavaren ser ut? (Ser ut ibland...Jag är som en kamelont).

Återvinning.

Hej alla!

Idag smälter vi silverskrot. Känns både miljövänligt (återvinning) och jättekul! Jag längtar efter mitt nya hänge.

Ni ska få se när det är färdigt.

Kreativiteten flödar och det är måndag. Knepig kombo. 

Hur har ni det?